kattliv

detta är en bild på en katt från karlstad jag hittade i andreas dator. bra att jag skrev att det var en BILD på en katt och inte katten i sig, ifall nån liten surrealist skulle få för sig att protestera.

jag tycker katter är roliga. jag läser in väldigt mycket mänskligt beteende i dem, vilket nog är fel, men det gör att jag kan skratta åt dem ganska mycket.

andreas föräldrars katt charlie tex, han är konstig. han är rätt gammal, men ändå jagar han sin svans ibland, men bara korta stunder, det är som att han kommer på vad han håller på med och försöker släta över misstaget med att slicka pälsen lite istället. men sen "glömmer" han sig igen, smyger på svansen igen och jagar den, och sådär kan det hålla på tills han har nåt bättre för sig. sen pratar han ganska mycket också, gör små lustiga knorrljud. han ser ganska mallig ut för det mesta och så är han van att få två skivor port salut varje morgon på en tidning, annars gnäller han högt.

charlie är för det mesta ganska asocial och när han kan tänka sig att umgås är det av uppenbart egocentriska skäl. när jag hängde med honom i somras hoppade han upp i soffan bredvid mig när jag försökte plugga och krävde att bli kliad bakom örat i två evigheter. förutom att han störde och gnuggade huvudet mot datorskärmen var det lite besvärligt för jag hade lovat andreas mamma att jag skulle skydda deras nya soffgrupp från katthår genom att se till att charlie låg på ett rosa överkast. jag ville ju inte sitta på överkastet själv, och att få honom att ligga still på det medan jag själv satt i andra änden verkade stört omöjligt.

till slut fick jag flytta på mig, och han jamade missnöjt en stund tills han somnade.

oftast är charlie ute på natten. man undrar vad han gör. för några månader sen hade han varit i slagsmål, tussar av hår saknades på huvudet. när han kommer in igen vill han ha port salut förstås, och gärna bli kliad. sen lägger han sig och sover. om det inte finns mat i hans skål när andreas föräldrar kommer hem gnäller han förstås, sen går han vanligtvis ut. det verkar vara ett prima liv han har, den där charlie.

ineffektivt men bra ändå

jag är ensam. går omkring här hemma i fleecetröja och nån slags selma lagerlöf-knut på huvudet och oroar mig för min tenta imorgon. jonathan och jag satt på humanisten idag och var inte alls effektiva. inte ALLS. sällan har jag varit så ineffektiv på en avsatt pluggdag faktiskt. drack te, åt satsumas och samtalet böljade från masterprogram till var vi vill bo, till hans och jannikes förestående bröllop, till snö i norrland... de satte upp julbelysning i fönstren till cafeterian. mysigt men lite tidigt tyckte jag. jonathan sa att det var vuxenpoäng att säga så.

till slut gav vi upp. jonathan sa att han kände sig färdig för idag men jag cyklade hem och fick småpanik. det regnade. lägenheten var stökig fast vi städade i fredags. andreas är i skövde i tre dagar. han stoppade kylen full med matlådor innan han åkte, vilket jag uppskattar. jag behöver bara koka bulgur, matlagning jag mäktar med. ibland känner jag mig lite som en mansfigur på 50-talet. den äkta hälften åker iväg en helg och får lämna en handskriven lapp på ugnen. "UGN" står det, så att han ska veta. sorgligt. idag finns det ju micro, vilket är tur för mig. och jag kan ju faktiskt om jag vill.

körv

jag åt falukorv idag.
ja det är sant.
när var det senast? 10 år sedan kanske. jag minns inte.
jag har alltså officiellt gått över till den andra sidan. blivit KÖTTIS som ida säger.
det känns ganska bra. jag känner mig fri nu. haha, 26 år och bunden av vegetarisk diet. ja men faktiskt lite.
det senaste halvåret har jag ändå bara hållit det uppe för att ingen ska komma och säga "jaja nu är hon äntligen vuxen och har gett upp de där vegetariandumheterna". nu har jag insett att det spelar ingen roll om folk säger så, jag kan ta det. jag kanske är vuxen då. jag tycker inte att det är konstigt eller äckligt att äta kött längre. jag tycker att de flesta gör det i alldeles för stor utsträckning däremot, men det är en annan grej. jag orkar inte leva straight edge bara för att vissa andra äter köttsallad till middag. orkar och vill inte.
jag kommer ju ändå inte äta massa kött hemma för andreas äter det ju inte, men däremot kanske jag vill äta renklämma nästa gång jag är i fjällen. eller kroppkakor i småland.

satan vad jag längtat efter kroppkakor alltså! för några veckor hade jag cravings så jag nästan ställde mig och pressade potatis. men det är sånt projekt, jag har aldrig gjort det förut och det kan bli kladdigt och jobbigt har jag hört. men nångång ska det göras! fast det får nog bli med fetaostfyllning då så andra kan smaka.
jag är ganska nöjd med min köttpremiär idag, men lite överraskad över att det var så fett. okej jag valde kanske inte det magraste alternativet, falukorv, men ändå! man behöver inget fett för att steka den! sojakorv kan ju vara lite oljig men inte fet på det sättet. har varit i paltkoma sen dess. hade stuvade makaroner till och glömde koka några grönsaker i allt korvstekande. så det blev ju en klassisk köttismåltid alltså: korv, tomma kolhydrater och ketchup. yes. ska man börja ska man görat ordentligt.

rapport

jag tror det går ganska bra den här terminen, jag håller ihop på nåt sätt, håller allt på avstånd, engagerar mig inte riktigt. andreas tycker nog att jag varit lugn. på utsidan åtminstone. jag jobbar varannan helg nu, klagar inte fast jag inte har en fri helg förrän vet inte när, sen ska jag gå en kurs där jag inte kommer känna nån, en fördjupningskurs, det kommer nog gå bra, men ta vattenprover i november, hujedamig.

men varje morgon ska man ta sig upp i mörkret, äta frukost, cykla till skolan i ett väder som kan bli hur som helst. tyngre och tyngre blir det. det jag verkligen såg fram emot varje dag var kaffe i skolan vid kl 10 men nu har magkatarren tagit det nöjet ifrån mig. jag dricker mitt svartvinbärste och tjurar.

fast en sak som är underbart med oktober: billiga grönsaker i affären! svensk brysselkål och broccoli! rödbetor och blomkål! fantastiskt är det. vi har förresten börjat självscanna. och ja, själen tog ica. jag är kluven, hatar och gillar det på samma gång. det är ju bra att man slipper köa, men istället blir jag så disträ av hela sköta-själv-grejen att jag glömmer hälften av det jag skulle köpa, trots att jag har en lista.
förresten har vi köpt en termometer som funkar! den visar konstant 10 grader under den vi hade innan. jag tror jag haft på mig alldeles för lite kläder i 1,5 år nu.

aling-sås

var i alingsås idag med två kursare. de är två väldigt stadshippa lattetjejer som tyckte det var så fantastiskt att vara ute i "naturen" när vi gick i nolhagaparken, som ligger i direkt anslutning till alingsås centrum (motsvarar väl slottsskogen i göteborg?). jag hade ecco-skor och haglöfs-ryggsäck såklart. och äggmackor och te i termos för jag hade i min naivitet tänkt att vi skulle äta lunch ute. tyvärr var det lite kallt. mackorna fick jag smussla upp på ett café som mina färdkamrater med stort besvär valt ut bland alla andra köttbullemack- och delicatobollscaféer i staden. sen beställde de varsin specialsmörgås som gjorde tjejen i kassan lite smånervös och överdrivet hjälpsam (jag fick lukta på alla teerna när jag skulle beställa) och sen var de nöjda och vi satt kvar tills vi skulle åka hem med tåget igen. jag var helt slut. jag tycker det är rätt påfrestande att umgås hela dagar med folk som inte är som jag under så lediga former. man vet aldrig vad man kan säga och inte. men vi pratade i alla fall om karltex-kvinnan och det var roligt. jag var inte den enda med dåliga erfarenheter av henne. M misstänkte att hon varit mobbare av stora mått när hon var liten, så som hon gillar att trycka ner folk i deras dyrt förvärvade karltex-skor.
imorgon ska vi sitta i ett grupprum och diskutera våra nyvunna kunskaper om Nolhaga:
1. vädret i alingsås är ostadigt, speciellt vid strandkanten på Mjörn
2. ibland luktar det avlopp i parken, det kan bero på att det ligger ett reningsverk där
3. små tjocka hästar ser roliga ut
4. alingsås gillar köttbullemackor, men det är ok (enligt mig)