vene?

AH det är så sjukt varmt!
Det är ju det man måste prata om i det här vädret, vilket är töntigt, men samtidigt praktiskt, för då har man ju nåt att prata om. När de goa göbbarna kommer på jobbet och är så jävla käcka, kollar på min namnskylt och säger ”Nämen Anna-Karin, hur e lägeeet?”, då kan man ju alltid säga ”Jotack men jag svettas som en jävla gris i mina blåkläder.” Det brukar jag iofs inte säga, men det kanske de skulle gilla.
Det är verkligen plågsamt att jobba när det är 30 grader varmt inomhus. Det finns ingen luftkonditionering på mitt jobb. Vi har små bordsfläktar bara. Och en pikétröja i storlek XL, arbetsbyxor och jag måste dessutom ha stödstrumpor på mig, för annars får jag betongben. Så mycket blod i fötterna att, när jag kommit hem och lagt benen i högläge, blir det baksug i venerna, där ådrorna på fötterna annars står upp buktar det inåt. Vad än venklaffar har för funktion på andra människor har de inte den på mig. De existerar inte ens i mitt vänsterben enligt en ultraljudsundersökning.
Som sagt, stödstrumpor och tropikvärme, inte bästa kombinationen. Det enda trösten är att det knappt är någon som kommer och handlar, så idag har det mest varit att sitta still framför sin lilla fläkt och känna svettdroppar rinna längs ryggraden. Hade det inneburit krävande fysiskt eller mentalt arbete hade jag inte pallat.

Andreas är ute i skärgården nånstans med sin familj. Det rätta stället att vara känner jag. Han ringde förut och var lyrisk över sin snorkelsession. Hade tydligen sett två krabbor kämpa med att få upp en envis mussla. Sen var han tvungen att lägga på för de skulle äta pizza. Jag blev lite avundsjuk så jag gick och satte på kaffe, fast jag egentligen är för trött. Det är ju faktiskt lördag och nåt gott ska man väl ha. Mina ben värker. Det enda rätta läget för dem är horisontalt och vår soffa är för kort.

(Slut för idag.)

sommar 2008

Sommarbilder från Göteborg, Björkshult i Småland, Halmstad och Steninge. Jag har hälsat på släktingar och avundats glasverandor med pelargoner, trähus och växthus med diverse svårodlade grönsaker. Eftersom jag inte kan få nåt av detta vill jag ha en balkong så det värker i hjärtat.
När vi kom hem i torsdags hade någon försökt stjäla bromsarna på min cykel och pajat lampan på navdynamon. Det var ganska ledsamt, jag måste låsa in den i källarförrådet nu eftersom den uppenbarligen har stöldbegärliga reservdelar. Det känns omständligt och jävligt tråkigt. Det har varit en inbrotts- och vandaliseringsvåg i vårt område den senaste tiden, jag hoppas det lugnar ner sig snart annars vill jag nog inte bo här mer. Lyckas vi få nått med balkong så drar vi, men det lär ju dröja.

Afrika

Jag håller på att lära mig Afrikas länder och huvudstäder. Målet är egentligen att jag ska lära mig hela världens länder men jag började med Afrika och Östeuropa för det är mest intressant. Tråkigast är Oceanien, det intresserar mig verkligen inte alls. Öar är svåra att hålla reda på. Om ni undrar varför jag började med detta så är det för att jag eventuellt var sämst av alla jag känner på geografi innan. Förutom möjligen Per som trodde att Elfenbenskusten låg nånstans vid Monaco. Fast jag trodde nog att Krim, liksom Kamchatka, var en halvö nånstans i Sibirien, så det finns ingen anledning att håna honom. Länderna är relativt lätta men huvudstäderna är det värre med. Jag försöker göra minnesramsor, som "Marocko Mauro Scoccos kronärtskocko-Rabat" och sånt. Det är bra om man känner folk som har varit i länderna som kan berätta något om dem, då kan man hänga upp sig på det. Min kusin har till exempel fått en praktikplats nästa höst i Accra, som är huvudstad i Ghana. Tack vare henne kommer jag aldrig glömma det.

Annars har jag börjat jobba nu. Det är inte så jobbigt. Jag bara cyklar dit, tänker som en maskin ett par timmar, sen går jag hem och gör nåt annat. Inte så mycket ångest. Jag jobbar ju inte heller så mycket, vilket resulterar i nästan inga pengar alls. Men jag har fått smak för det ljuva lediga billiga livet nu, vill inte byta. Fast en Springsteen-biljett hade ju varit gött så man hade sluppit stå utanför Ullevi och tråna när han spelade Badlands. Andreas tröstar mig med att jag kommer få se Neil Young på Way Out West. Well, inte precis samma sak... Tror det blir bra ändå.
Den här sommaren är sån som jag vill att somrar ska vara (men som de aldrig varit de senaste åtta åren för att jag alltid jobbat så mycket som jag kunnat), känslan av att "äh vafan vi sticker och badar/tältar/whatever". Det där spontana. Lite vad som helst kan dyka upp, och det är fint.