freda

Det är fredag och vi hade bara lektion till tolv. En dödstråkig kille från kemi pratade om olika undersökningsmetoder. Jag lyssnade och antecknade med mina nyinköpta färgpennor, var för en gångs skull pigg. Vår statistiklärare, som annars är den bästa föreläsaren vi har just nu, har tyvärr alldeles för sövande röst. Det är nånting med hur hon uttalar ord. Hon har samma effekt på mig som Susanne Ljung. Jag vill bara sätta mig i nån soffa och blunda. Det går ju tyvärr inte ihop med statistiken i övrigt. Jag har inte köpt boken heller så jag kan inte plugga på egen hand. En kvinna i Skellefteå ska skicka den till mig, jag hoppas för guds skull att hon inte lurar mig.

Jag bestämde mig för att gå hem från skolan idag, för jag känner mig hopplöst otränad just nu. Det tog ungefär en timme. När jag var på berget ovanför Chalmers kom en man i elrullstol nedrullande för en gata och började prata med mig. Jag kände igen honom för han är jämt på Chalmersbiblioteket och jag har aldrig förstått riktigt vad han gör där. Han följde med mig en bit på vägen och visade en trappa ner för berget. Han frågade vad jag pluggade och sa att han höll på att skriva en övningbok till elektrokemi, det var därför han brukade sitta på biblioteket. När vi skildes åt tryckte han min hand och sa att ödet fört oss samman. Jag sa att vi kanske ses på biblioteket.

Sen gick jag hem och drack kaffe och skrev rent mina statistikanteckningar. Filmfestivalen börjar idag och för en gångs skull känns det som om jag har hur mycket tid och pengar som helst.

frida

skunklitteratur

Martina Lowden och jag är födda samma år. Det förvånar mig inte ett dugg. Hennes roman är som alla skunkdagböcker jag brukade läsa under gymnasiet, inklusive min egen, fast språkligt sett förstås lite mer sofistikerad. Men den är 628 sidor lång! Det är 3 år skunkdagbok! Kommer jag orka? Jag har ju läst så många romaner om överklasspersoner i England just nu (Jane Austen och Evelyn Waugh) så jag kanske får ha en jämnare övergång. Fast egentligen:

"Men kanhända ni hade haft överseende med mina försyndelser om inte er stolthet hade sårats genom min ärliga bekännelse av de betänkligheter som länge har hindrat mig från att fatta ett bestämt beslut."

eller

"Jag hatar Kahnemans prospektteori, och då i synnerhet lagen om den avtagande gränsnyttan. Den är säkert korrekt men det gör den inte mindre vedervärdig."

Obegripligt som obegripligt. JAG hatar att läsa nåt jag inte fattar nåt av. Med Austen kan man läsa långsammare bara. Med Martina Lowden räcker inte det. Hon påminner om en tjej med 170 i IQ vars skunkdagbok jag brukade läsa bara för att sedan känna mig dum och oinspirerad, dels för att jag aldrig skulle kunna kläcka ur mig såna kvickheter, dels för att jag inte alltid fattade dem. Jag blir rädd när folk har koll på både naturlagar och litteraturvetenskap. Det är obehagligt för själv kan jag bara koncentrera mig på en sak i taget.

Men! Igår vann vi i alla fall veckans pubquiz på Rose and Crown! På två utslagsfrågor! Vi vann ett presentkort på 200 kr som vi var tvungna att komma tillbaka för att använda. Förstås. Synd bara att vi nästan bestämt att vi aldrig skulle gå dit mer för att människor som går ut på Avenyn är så jävla läskiga. De som satt vid bordet bredvid oss under quizet deltog inte och när vi hyssjade åt dem för att höra vad quizkillen sa blev de förbannade och killen i sällskapet sa jättehögt: "Jävla SECOND HAND-folk! Jag TÅL dem inte!" Sen gjorde gliringar åt vårt håll hela kvällen och pratade högt bara för att störa men sen vann vi och quizledaren var jättetrevlig så vi kom över det. Men jag tycker folk är så underliga ibland. Jag tappar liksom hoppet om mänskligheten när folk beter sig så. Och second hand-folk, vad är det???

Jag tror jag blev lite extra nerslagen av hela grejen för en annan konstig sak hände i söndags när Andreas och jag skulle gå över Mölndalsvägen. En Volvo svängde så den nästan körde på oss på övergångsstället och när han åkte förbi knackade Andreas på rutan. Då tvärnitade gubben, for ut och skrek:
"VAFAN håller ni på med???"
"Vi har grönt! Du har väjningsplikt!" ropade vi.
"JAMEN VAFAAAN!" skrek han och betedde sig allmänt som en jävla imbecill fast det var HAN som gjorde fel. Det som stör mig mest är att han säkert åkte hem till sin fru sen och var jätteupprörd och sa "Det var en jävla LIGIST som nästan slog sönder bilen! Folk är inte kloka!".
Sjukt störigt.

verles gammelskog!

Här är en grej som jag tror är jätteviktig. I Sverige idag finns nästan ingen skog som inte är planterad. Det är tråkigt för oss och för biologisk mångfald är det katastrof. Det är enormt stor skillnad på en skog som är planterad jämfört med en som sköter sig själv, där successionen får ha sin gång och alla träd är olika stora, gamla och tillåts falla och murkna när tiden är inne. Om ni har varit i en riktig urskog någon gång så vet ni. Om vi hugger ner all skog som är så gammal kommer vi aldrig att få uppleva något annat än granplanteringar så länge vi lever.

Det finns ett 82 hektar stort gammelskogsområde i Ale kommun som en stiftelse håller på att samla in pengar till att rädda. Om skogen inte köps upp innan den 19 mars 2009 kommer den huggas ner omgående. Det blir kalhygge och granplantering av alltihop.

DU KAN HJÄLPA TILL!

Gå in på http://www.ettklickforskogen.se varje dag och klicka på sponsorknappen (lägg till sidan som startsida!). Då räddar du några kvadratdecimeter skog. Du kan också köpa träd eller på andra sätt bidra med pengar.
Säg till alla du känner att göra likadant! Det är viktigt!

sjuk mm

Morr. Jag är inte alls i form. Har hasat omkring här hemma i mina långkalsonger hela dagen och inte ätit nåt förutom frukost och en apelsin, samt nästan ett helt paket Fisherman’s friend. Andreas är iväg nånstans och plitar på sin uppsats, trots att terminen inte ens börjat än, jag önskar jag också kunde hitta disciplinen. Har i och för sig läst en del men knappast så mycket som krävs. Jag har TVÅ tentor nästa vecka, TVÅ! Har ingen annan att skylla än mig själv. Men det är tur för mig att jag är sjuk för annars skulle jag aldrig klarat av att sitta hemma och plugga. Igår var vi på pubquiz på Sejdeln och det slutade med att vårt lag fick 13 rätt av 25 och att jag sedan tappade rösten och de andra fick sitta och luta sig fram över bordet som lomhörda åldringar så fort jag skulle säga nåt. Sen hostade jag hela natten och imorse kom det upp en slemklump i storlek av en halv golfboll. Antar att det bara är början. Det är vidrigt. Och jag är så trött på Fisherman’s friend.

En annan irriterande grej: I mitt bibliotekslånade ex av ”En förlorad värld” som jag äntligen har fått tag på nu när jag inte har tid att läsa den (men det gör jag ändå) fattas sidan 89-90. Det värsta som kan hända en bok om jag får säga mitt. Trycket i den utgåvan är så litet också att det är ju nästan som att förlora tre sidor i en vanlig bok.

Och justja, varför är Evelyn Waugh en MAN? Jag misstänkte det redan de första sidorna, för kvinnliga författare på 40-talet brukar inte skriva ingående beskrivningar av arméliv på det sättet, men jag hade tyckt det varit rätt coolt. Nåja, än en gång visar det sig hur lite koll jag har på litteraturen. Evelyn Waugh är ju tydligen namnet som den där knäppa hotellbruden i ”Lost in Translation” checkar in under, och det är det som är poängen med hela den scenen, att namnet tillhör en man. 4 år senare fattar jag vem det handlar om. TADA!