vene?

AH det är så sjukt varmt!
Det är ju det man måste prata om i det här vädret, vilket är töntigt, men samtidigt praktiskt, för då har man ju nåt att prata om. När de goa göbbarna kommer på jobbet och är så jävla käcka, kollar på min namnskylt och säger ”Nämen Anna-Karin, hur e lägeeet?”, då kan man ju alltid säga ”Jotack men jag svettas som en jävla gris i mina blåkläder.” Det brukar jag iofs inte säga, men det kanske de skulle gilla.
Det är verkligen plågsamt att jobba när det är 30 grader varmt inomhus. Det finns ingen luftkonditionering på mitt jobb. Vi har små bordsfläktar bara. Och en pikétröja i storlek XL, arbetsbyxor och jag måste dessutom ha stödstrumpor på mig, för annars får jag betongben. Så mycket blod i fötterna att, när jag kommit hem och lagt benen i högläge, blir det baksug i venerna, där ådrorna på fötterna annars står upp buktar det inåt. Vad än venklaffar har för funktion på andra människor har de inte den på mig. De existerar inte ens i mitt vänsterben enligt en ultraljudsundersökning.
Som sagt, stödstrumpor och tropikvärme, inte bästa kombinationen. Det enda trösten är att det knappt är någon som kommer och handlar, så idag har det mest varit att sitta still framför sin lilla fläkt och känna svettdroppar rinna längs ryggraden. Hade det inneburit krävande fysiskt eller mentalt arbete hade jag inte pallat.

Andreas är ute i skärgården nånstans med sin familj. Det rätta stället att vara känner jag. Han ringde förut och var lyrisk över sin snorkelsession. Hade tydligen sett två krabbor kämpa med att få upp en envis mussla. Sen var han tvungen att lägga på för de skulle äta pizza. Jag blev lite avundsjuk så jag gick och satte på kaffe, fast jag egentligen är för trött. Det är ju faktiskt lördag och nåt gott ska man väl ha. Mina ben värker. Det enda rätta läget för dem är horisontalt och vår soffa är för kort.

(Slut för idag.)