krefter ere såna man eter

Imorgon börjar jag skolan. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag inte är ett dugg nervös. Ingen förstår mig. Jag är 24 år, och har varit på upprop för universitetskurser i princip varje termin sen jag slutade gymnasiet. No big deal tycker man ju. Men jag kollar på min hemskickade kursinformation och nackhåren krullar sig. Jag har inte kunnat skriva in skriva in schemat i min kalender för jag... kan bara inte. Jag biter på naglarna. Och så har jag varit borta över helgen och när jag kom hem var det så nära inpå. Imorgon klockan 10 ska jag dit. Jag måste se snygg ut och säga JA högt och tydligt. Jag har köpt två block, ett linjerat och ett rutat, för jag har inte bestämt mig ännu. Och så måste jag åka med på den där abonnerade spårvagnsturen så jag inte blir utanför när folk börjar bonda med varann. Det är så mycket att tänka på.

I helgen fiskade vi kräftor. Det var kallt och myggigt men som det brukar, trevligt ändå. Vi fick ungefär 75 stycken. Andreas och jag tog tio med oss hem, nykokta och lagda i en glasslåda.
Dessutom köpte vi två whiskeyglas från Orrefors. Ibland känns det väldigt mycket som om jag är min mors dotter.
Trots att idén med glasen inte var min.