helkama sweet power

jag har tänkt fixa min cykel ett tag nu. den blev misshandlad en valborgsnatt i uppsala förra året (eller var det 2004?) och framhjulet har inte varit sig likt sen dess. så jag tänkte jag får väl gå till nån cykelaffär och fixa det. men jag har dragit mig. i uppsala finns det cykelaffärer i varenda hörn, jag cyklade förbi ett par fem stycken på väg till skolan, men här var det inte lika lätt. just där vi bor finns faktiskt ingenting, bara en affär som säljer glass. jag sökte på eniro och fick upp ett ställe som ligger på andra sidan E6:an, jag har sett det när jag gått till vagnen. jag ringde dit. han sa att det skulle kosta 150 kr att rikta ett hjul. ok sa jag, jag ska bara skruva loss det först.
sen kunde jag inte hitta min skiftnyckel och alla andreas hylsnycklar var för små. jag fick ta med mig hela cykeln till affären. den gick att cykla dit på, men det gick väldigt trögt.
i cykelaffären fick jag stå i kö.
först stod jag naturligtvis i fel kö, jag stod i kassakön när jag skulle stått vid verkstadsdisken. tokigt av mig. jag flyttade mig. då hamnade jag i en ny kö bakom en kille med en ganska gammal mountainbike. han diskuterade denna med verkstadskillen. det kändes ganska spänt mellan dem.

verkstadskillen hade rakat huvud och hårdrocksskägg (såg definitivt inte ut att vara cykelfantast) och sa att han ville reparera cykeln för ungefär 3800 kronor. killen som ägde cykeln såg skeptisk ut. han hade kanske snarare tänkt sig nånting runt 2000. kunde man inte köra en lightvariant och inte byta ut fullt så många grejer? hårdrocksskägget sa att det var omöjligt. skulle det funka bra med växlarna måste han byta ut hela växelpaketet och egentligen hela kedjan. dessutom skulle han vilja ta vajrarna och vajerfästena som började bli rostiga och vevlagren var ju alldeles för smala, passar inte den här modellen, behöver bytas, gör så att tramporna slår i ramen, vem har bytt dem?

killen med cykeln började klia sig nervöst i nacken och stamma lite grann. det var han som bytt vevlager. kunde man inte fila lite på pedalfästena så de inte slog i ramen? hårdrocksskägget skrattade rått och sa att "det ingenting som vi gör här, det får du stå för i så fall".
sen kom killens flickvän. skägget berättade vad han tänkte ta för jobbet och hon sa att det i alla fall skulle bli billigare med en reparation än att köpa en ny cykel. killen verkade velig. de gick till en annan disk och pratade mer om priser. vid det laget var jag ganska skeptisk till hela cykelaffären och speciellt hårdrockskillens överlägsna försäljningsmetoder så jag blev ganska tacksam när det kom en annan verkstadskille och det var min tur.
det första han sa när han kollade på cykeln var "NEPP."
"inte?" sa jag.
"det kommer inte bli bra. jag kan ju försöka rikta det, men du skulle betala 200 spänn för nåt som inte blev bra."
(hmm jag tyckte ni sa 150?)
"okej... vad skulle det kosta med ett nytt då?"
"jaa, om jag ska ta ett i samma klass som det här... om vi säger att vi flyttar över slang och däck (stryker skeptiskt med fingret över mitt i princip helt nya däck), runt 600, plus monteringsavgift 200, så runt 800 då."
"hmm. okej. men om jag bara köper hjulet och fixar resten själv?"
"jaaa det kan du väl göra, om du monterat en slang förut..." ("men det ser jag ju på dig att du inte har lilla stumpan")
"mmm..."
"och sen är det ju bromsar som ska justeras..." (och rymdraketer som ska byggas...eller whatta? hur svårt är det?)

han började ta fram en gul orderlapp och jag tänkte att om jag går med på det här kommer han säkert säga att han behöver veckan på sig så jag kan hämta den på fredag. my god.
jag önskade jag hade min pappa med mig. han skulle veta hur skruven ska dras. min pappa kan cyklar, han låter sig inte luras. dessutom är han tjenis med en cykelhandlare i uppsala som bedriver löpande underhåll på hans 15 år gamla cykel till "amen du köpte ju faktiskt den här jävligt fina cykeln av mig för 15 år sen"-pris. jag önskade jag vore där.
sen tog jag mig samman.
jag sa "jag ska tänka på saken" och drog ut min smårostiga stackars helkama sweet power från den flashiga cykelaffären. jag mötte ett par i likadana stålgrå hjälmar och likadana stålgrå aluminiumramade cyklar som skrek "HEJ! TVÅ SERVICAR!" till reparationskillen innan de ens kommit innanför dörren. jag tänkte att det var inte min kopp av te.
sen ringde jag till pappa.
han blev upprörd. "ÅTTAHUNDRA SPÄNN! det ska du inte betala! du ska gå till nån liten gubbe i nån liten cykelaffär som hållit på med cyklar i femtio år och kan sina grejer! hitta en sån!"
ja pappa...
och idag skruvade jag loss mitt hjul med en nyinköpt skiftnyckel, tog mig till olskroken med buss, gick till en väldigt trång liten verkstad med väldigt många skruttiga cyklar, där en långhårig (inte så värst gammal tyvärr, men mycket trevlig dock) kille med svarta oljiga fingrar kollade på mitt hjul och sa "jadu, jag kan säga att jag kan göra det rakare men inte helt rakt. ett nytt i samma klass som det här går väl på... 2-300. det är ju ett okej hjul men inget värstinghjul om jag ska vara ärlig. det här är det billigaste jag har, det kostar 290. det finns billigare hjul än så men jag har dem inte. om du vill att jag ska sätta dit slang och däck tar jag 70 spänn för det. då blir det 360. annars kan du ju lika bra göra det själv."
och med den slutrepliken fick han mitt förtroende.
han bytte hjulet medan jag gick och tog ut pengar (han tog inte kort! lovely!), flyttade reflexen och pumpade däcket och en timme senare kunde jag cykla igen, efter att jag justerat bromsarna ALLDELES PÅ EGEN HAND.
tänka sig.