2009-08-04

sicko

usch jag vet inte vad som är med mig. kanske är jag sjuk. ja så är det nog. säkert borrelia. jag har redan fått tre fästingar det här året. det var i juni. sen började det regna och jag fick en fästingborttagare av min pappa så de har hållit sig undan. jag har trott att jag har borrelia i över ett år nu. jag medger att jag är lite hypokondrisk med vissa sjukdomar. borrelia och cancer mest. svininfluensa och sånt tjafs bryr jag mig inte så mycket om.
förra gången det blossade upp var jag helt övertygad, jag kände mig ju så konstig, och mådde illa hela tiden. ja det var nog ABSOLUT borrelia. jag hade kollat lite själv på sjukvårdsrådgivningens hemsida, ALLA symptom stämde. min läkare tittade lite misstänksamt på mig, ställde massa frågor, klämde mig lite på magen och ryggen, kollade i halsen och tog blodprov.

"jag tror du har magkatarr" sa hon.
jag var inte övertygad men åt ju ändå upp medicinen hon skrev ut åt mig och medgav att det hjälpte. jaja det kanske var magkatarr då. men jag är fortfarande väldigt trött och håglös är jag inte? vad är det dådå?
jag har säkert järnbrist igen. nu höll jag av misstag på att skriva "hjärnbrist". det ena kanske leder till det andra.

idag var jag på stan och skulle proviantera inför fjällen. usch vad dåligt jag mår av att gå på stan. det är alltid när jag är i stan som jag tror jag är som sjukast. jag tror ni har förstått det nu men såhär tänker jag i princip varenda sekund jag går på stan i syfte att köpa nåt:
"jag tror jag dööööör om jag måste gå in på lindex och köpa strumpor innan jag får åka hem, jag vill bara åka hem och dricka kaffe, snälla låt mig!!!"
men det är ju mig det slår tillbaka på om jag inte gör det för jag har knappt några hela strumpor längre, så jag gör det ändå och dör en smula i själen. fan.
jag hatar känslan av att gå in i affär efter affär och dra mitt jävla kreditkort och till slut måste jag åka hem för även om inte pengarna är slut är jag det. när jag skulle köpa film idag fick jag nästan andnöd när tjejen på expert sa vad de kostade. 75 kr för en t-max 400? 99 kr för ilford???
"ursäkta men jag måste gå nån annanstans" sa jag för då hade jag precis varit och köpt vandringsstrumpor för 478 kr, funktionströjor för 300 kr och ett minneskort till kameran för 200. och justja, så hade jag klippt mig för nästan 500 på morgonen. inte undra på att jag känner mig sjuk.

fast det är inte själva pengarna som gör ångesten heller, jag har aldrig haft problem med att spendera pengar, jag är inte snål. men jag vill inte vara en dum konsument. jag vill köpa bra grejer. och jag tycker inte om att köpa sånt som jag MÅSTE ha, för då känns det oftast som om jag gör ett dåligt köp, även om det bara handlar om ett par strumpor för 39,50:-. och jag hatar att behöva lalla runt mellan olika butiker, om jag inte hittar rätt från början. "nej tyvärr de är slut, men testa vår andra affär på kungsgatan, de kan ha några kvar"

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ vill jag skrika JAG ORKAR FAAN INTE!
fast istället säger jag "okej då vet jag, tacksåmycket!" och ler. jag är snäll och trevlig, ser säkert helt normal ut. inuti tickar en bomb.

anna-karin, det här med näthandel kanske skulle vara något för dig? då slipper du ju gå omkring och träffa folk som du hatar så mycket?
jo. jag har funderat på det. det är väl antingen det eller börja sticka mina egna jävla strumpor.

(ursäkta att jag svär men jag är sån egentligen.)