mr paul auster?

eftersom den här göteborgssmogen verkar hålla i sig med stannar jag inne och lyssnar på roxy music.
andreas sitter i köket och skriver sin hemtenta, vi ses där ibland för en kopp kaffe.
jag håller på med sista delen i new york-trilogin.
jag kommer läsa ut den men efter det kommer jag nog inte läsa nåt mer av paul auster. det känns skönt att säga det. paul auster är inte min kupa konjak.
jag gillar manuset han skrev till filmen smoke, det är en riktigt bra film, men det är också det han borde göra, skriva filmmanus, med tanke på hur mycket BABBEL det alltid är i hans böcker.
ändlösa beskrivningar om huvudpersonernas barndom och uppväxt, karriär och äktenskap. som om han försökt beskriva en person kortfattat och precist, men inte lyckats och istället förlorar sig i utbroderingar om händelser som ägde rum när personen var tio år gammal. jag gillar inte det. jag gillar inte att få en karaktär serverad på en och samma gång. jag vill inte veta allt. lite i taget eller inget alls.
och författare, vad är grejen med författare? alltid skriver hans karaktärer böcker, precis som han själv.
jag vet inte varför jag blir så trött på paul auster. jag antar att jag inte finner någon äkthet i det han skriver. han känns ungefär som de intellektuellas marian keyes.
nästa gång ska jag ge mig på glaskupan. eller kanske nån av mina lingvistikböcker. favvo i repris.