emil från kinnarumma

emil och jag gick till naturhistoriska muséet och tittade på valen. man kunde inte gå in i den (trots att det är valår i år, haha), men det var ju roligt ändå.
det var vi och sportlovslediga barn.
på ett ställe visade de vad människans nerskräpning kan göra i naturen, fåglar som fastnar i fiskelinor eller skär sig på konservburkar och liknande.
"vet ni vad som hänt här?" frågade emil två storögda småpojkar som tyckte synd om skrattmåsen som fått en fiskekrok i magen. "det är människor som har skräpat ner och så skadar det djuren. därför ska man slänga allt skräp i papperskorgarna."
han är så fältbiolog man kan bli.
när vi var tillsammans plockade han skräp på gatan, som andra människor slängt. "ett skräp om dagen, för en bättre värld!". det är i och för sig sant. men jag nöjer mig med att inte skräpa ner.
vi fikade där, och träffade malin som jobbar i caféet. jag träffade henne genom sara för två veckor sedan och det var så jag fick reda på att muséet fanns. hon blev glad över att hon lyckats få dit mig och jag fick rabatt på kaffet.
det var en bra dag.
men jag längtar till våren.