fest med ida

Det blir inte så ofta uppdaterat nu. Jag har absurt mycket att göra. Varje dag börjar jag klockan åtta och jag går aldrig hem innan fem. Jag räknar med att få sovmorgon på lördag om två veckor. Det ska bli fint. På valborg åker Andreas och jag till Budapest. Jag vet inte riktigt hur jag ska hinna förbereda mig för det, för jag har 25-årsfest och tenta dagarna innan, men det får väl gå. Den här månaden är ett djupt andetag och hoppas att det fixar sig helt enkelt.

Appropå 25-årsfest, Ida och jag ska ha den tillsammans. Ida och jag fyller 25 år (jag har redan fyllt). Det är konstigt i och med att jag brukar tänka på Ida och mig själv som 17 år gamla. Det har nåt med min mentala bild av Ida att göra. När jag tänker på henne ser jag inte den färdigutbildade bibliotekarien med vikariat i Frölunda, utan jag ser en rödhårig tjej pippilotter i håret och en virkad kjol i alla möjliga färger som står vid vårt bord i matsalen på gymnasiet och pratar ganska osammanhängande om jag vet inte vad. Jag minns inte. Jag minns bara att jag sa att jag tyckte hennes kjol var fin och hon sa glatt "tack, jag har virkat den själv!". Det var första gången jag pratade med Ida och den bilden har liksom satt sig. (Kanske för att en ny värld öppnades: det finns människor som själva virkar sina kjolar!). Ida of my mind. Sen åkte vi till Popstad och upplevde Göteborg och allt det där. Det var ju ganska viktigt för mig då. Och nu bor vi här, och en del platser vi var på då har jag insett i efterhand var det var någonstans men det kändes så annorlunda då att det nästan inte kan vara samma ställe nu.
Som Pustervik. Och pizzerian vid Slottsskogen. Det var liksom maaagiskt. Det är det inte nu. Pustervik går man till om man vill ha en go macka på eftermiddagskvisten och Slottsskogen är fullt av barn och skateboards. Eller?

Man kanske är 25 ändå. Fint att fira med Ida.